Ännu ett år har passerat och med det en milstolpe när det kommer till nyårslöften. Ni som har följt mig med åren vet att jag har blivit mer och mer ambitiös med vad jag satsar på, till den grad att jag nu, 5-10 år efter att jag började, har valt att lägga ner.

 

För mig har nyårslöften handlat om utveckling. Att lära mig nya saker, utforska nya områden och sluta med dåliga vanor. Jag har använt nyårslöften för att pressa mig själv lite hårdare, stärka min självdisciplin och hålla mig i mental och emotionell form. Jag är glad över att jag har satsar på dem i den mån jag har, använt det som metod för att hitta och utforska mig själv. Komma på vad jag vill med livet.

 

Men i år har jag börjat landa i mig själv. Jag har börjat hitta strukturer och ett generellt sätt att leva på som jag trivs med. Framförallt har jag inte längre tiden och energin till att sträva efter mera. Jag jobbar halvtid, skriver roman på heltid och skriver spexmanus på det. Jag har inte energi till att utveckla och upprätthålla vänskaper i den mån jag vill, jag känner att jag inte hinner ta det lugnt och vila upp mig i den mån jag behöver och därför känner jag också att nyårslöften får vara något jag klipper bort bland allt annat som jag engagerar mig i. Det är inte värt det om det resulterar i mer dåligt samvete än stärkt självkänsla.

 

Men, jag hade ju trots allt nyårslöften i år och såklart ska jag utvärdera dem!

 

 

Till att börja med hade jag även i år ett hemligt nyårslöfte: Att flytta till en ny lägenhet.

 

Det har jag gjort, en liten, gammal och dyr lya i centrala Malmö. Det sista året i Märkligheten insåg jag hur stort mitt behov av att kunna kontrollera vilka människor som rör sig i mitt hem var och hur mycket energi det tog att inte kunna välja när det skulle vara tyst. Jag behövde också få mer av en känsla av att jag gjorde saker i hemmet för min egen skull och inte för någon annans. Det har fungerat bra, jag trivs med min nya lägenhet, även om jag kanske har spenderat mer tid utanför den än i den. Jag har också börjat tänka mer på inredning och hur mycket det påverkar att få känna att en lägenhet känns snygg. Jag har mycket kvar att göra på den fronten, men min feng shui har nog aldrig varit såhär stark.

 

 

Well. Det här är något som verkligen har varit på tiden att göra, med tanke på att jag inte har bott i närheten av min förra tandläkare på 12 år.

 

Jag har sökt tid för undersökning, så nästa vecka kommer jag både ha ny tandläkare och försäkring. Det skulle redan vara klart ifall inte sagd tandläkare blev sjuk, så jag tänker att löftet ändå får ses som avklarat.

 

 

Detta är nog det svåraste nyårslöfte jag någonsin haft. Så pass svårt att det kanske bidragit till varför jag nu lägger ner nyårslöften helt. Det tar så enormt mycket energi att se det här framför mig. Det visste jag redan när jag satte upp målet, men jag trodde att det skulle bli en morot snarare än ett hån.

 

Så nej, jag har inte lyckats med detta. Kanske någon gång i framtiden, när jag har mer tid och energi till att utforska nya saker igen.

 

 

Jag har skrivit mycket i år, onekligen. Jag tror att jag satte de här målen för att påminna mig om att jag tycker om att skriva mer än romaner. Jag var inte beredd på att jag skulle lägga ner så mycket tid på att skriva spexmanus i år dock, och romanerna har fått mycket tid och kärlek, så noveller och dikter har tyvärr hamnat längre ner på prioriteringen.

 

Jag tänker inte räkna och kolla om jag har klarat det. Det är inte viktigt. Huvudsaken är att jag har skrivit väldigt mycket, och det är jag nöjd med!

 

 

Åh, min kära fantasytrilogi. Jag har snart nått en punkt då jag har skrivit på den mer än halva mitt liv. Jag älskar den och den har en väldigt speciell plats i mitt hjärta.

 

Men det är inget som jag räknar med någonsin kommer kunna bli publicerat. Den utvecklar mig inte längre på samma sätt som annat skrivande gör. Framförallt så får jag mindre pepp och bekräftelse för den än för andra projekt, något jag behöver titt som tätt för att orka jobba på. Jag har börjat på det andra utkastet på sista boken, det har jag, men i och med att jag skrev hela första utkastet på en månad så är det mycket som behöver jobbas med, och då behöver jag tid borta från andra distraktioner. Men jag kommer jobba vidare på det till andra utkastet är klart, det kommer jag, och när det är gjort kommer jag se mig klar med mitt livsverk.

 

 

Jag har gjort båda! Fått en massa refuseringar och inget annat. Det är tufft att skriva fantasy på svenska. Men, det var värt det! Det är nog det som jag har gjort som jag är absolut stoltast över just nu. Det, och att ha varit manusansvarig till Varglaspexarnas uppsättning av Tusen och en natt!

 

 

Här har jag bara mig själv att skylla. Det är inte långt kvar, men om jag bara hade haft lite disciplin och struktur så hade den varit klar på en vecka. Nästa stick-projekt kommer antagligen bli en tröja, det ska bli spännande att se hur många år det tar.

 

 

Jag köpte en fritös förra året. En fantastisk maskin, som gör massor av godsaker och jag är ett stort fan av godsaker. Men jag har inte plockat upp den sedan jag flyttade in i nya lägenheten, framförallt för att jag inte haft orken till att arrangera saker. En nackdel med att bo själv, antar jag. När vi var två gick det alltid lättare att dra igång saker. Men, jag vill fortfarande testa att göra egna munkar någon gång!

 

 

Mitt mest politiska nyårslöfte. Passande då ord som klimatångest och flygskam bubblat upp under året. 

 

Så nej, jag har inte flugit. När skrivarlinjen flög till Prag tog jag ensam bussen dit och tillbaka. När manusgruppen ville flyga till Budapest avvärjde jag det. Jag kanske var tråkig, men jag är också stolt. Det finns alltid andra saker en kan göra istället för att flyga, det finns alltid spännande platser att besöka som inte kräver de utsläppen. Vi har en planet som håller på att gå under, för tusan.

 

Jag hoppas att jag står på mig på den här punkten även utan nyårslöfte. Jag älskar att resa, kanske mer än något annat, men jag kan inte flyga med gott samvete när jag vet hur mycket skada det gör.

 

 

Om inte annat så har jag konstaterat varför jag inte kan läsa bok på bok på bok! Det stimulerar mig inte tillräckligt. Jag kan trivas med att grotta ner mig i en bok då och då, men jag behöver variation. Jag behöver titta på filmer, serier och spel. Dessutom läser jag upp till 50 sidor text inför feedbacksamtal med skrivarskolan varje vecka, jag antar att det också mättar mitt behov av att läsa något.

 

Så nej, inga 20 böcker det här året heller. Men jag har börjat gå till biblioteket igen så alltid något!

 

 

Detta! Precis som jag nämnde tidigare så har det här varit en stor del av att stärka min feng shui. Jag mår helt enkelt bättre av att slänga bort saker som inte gör mig lycklig, kläder som jag inte längre använder, böcker som jag aldrig kommer läsa. Det tar energi att ha saker som en inte får ut någonting av. Jag är glad att jag har börjat med det här beteendet. Skrivbordet blev mycket snyggare, dessutom!

 

 

Det här gör lite ont att tänka på. Målet och intresset för balett i samband med en nära och intensiv vänskap som försvunnit ur mitt liv. Sålänge den smärtan är vad jag förknippar balett med håller jag mig gärna undan det.

 

 

Ja! Juna Henriksson - Poet och författare! Gilla mig på Facebook om du inte redan har gjort det!

 

Jag vet inte riktigt vad det fyller för funktion, men det är kul att sprida sina ord ibland ^^ Lite som med den här bloggen, även om jag varit dålig på att upprätthålla den sedan arbete, spex och roman slukat mig.

 

 

Så! Inga nyårslöften till nästa år! Jag hoppas på att få mer energi igen, på att kunna utveckla påbörjade och hitta nya vänskaper. På att börja stabilisera mig på riktigt.

 

Hoppas ni får ett gott 2019, kära läsare. Tack för det här året <3