Idrottsrörelsen och hur den aktivt är oinbjudande för transpersoner.

Som de flesta redan vet så är nästan all etablerad idrottrörelse i hela världen uppdelad efter binära kön i och med att olika kroppar har olika förutsättningar. Jag tycker inte nödvändigtvis det i sig är transfobt, men det uppmuntrar verkligen inte transpersoner att bli aktiva i den sortens idrotter. Det finns ju fysisk träning där kön är irrelevant, som jogging eller Friskis och Svettis, men så fort tävlingsmomentet sätts in så är det JÄKLIGT VIKTIGT att rätt person är på rätt plats baserat på vilka kromosomer den hade turen/oturen att födas med.
 
Till och med i skolan, på idrotten, delas eleverna upp efter vilka kromosomer de antas ha. Att denna skillnad egentligen spelar någon roll först på elitnivå, bryr sig folk sällan om. I högstadiet var nästan alla tjejerna i klassen starkare och bättre på nästan allting än mig, trots att våra antagna förutsättningar skulle ha gett mig ett övertag. Att det för det mesta inte ens är relevant att ha tävlingsmoment i skolan är också värt att tänka på. Är det verkligen så viktigt att elever placeras efter ett binärt system att det är värt att köra igång kroppsdysfori på köpet? Jag menar, de flesta kopplar redan skolidrott och omklädningsrum med kroppsdysfori som det är. Onödigt att göra det ännu värre.
 
Att ickebinära alltid hamnar mellan bänkarna är dessutom en diskussion för sig. Hela cis- och tvåkönsnormen är typ vad som gör att jag inte klarar av att vara idrottslärare i dagsläget.
 
Med det sagt.
Idag sprang jag orientering. En runda som den lokala orienteringsklubben anordnade mitt i stan, med tre olika längder. Jag har under de senaste sex åren valt att springa en öppen, könsneutral klass (hurra för dess existens!) när jag deltagit på tävlingar, så det var med förvåning som jag insåg att dagens pass (som egentligen var träning och inte tävling) var uppdelat efter binära kön. Varför, liksom? Om det nu är viktigt att ha ett system för vilka som är ute och springer och vilka som är tillbaka, så är väl deras kön fullständigt irrelevant?
Men! 
OCH HÄR KOMMER DET FANTASTISKA.
 
Jag sprang i damklass för första gången i mitt liv <3
Jag bad inte om det - Jag hade inte någon aning om att det var könade klasser.
Jag hade inget smink på mig.
Inget uppsatt hår.
Ingen BH.
Bara jag. Mitt naturliga vanliga jag.
Det gjorde absolut ingen skillnad i resultatslistan heller, jag hamnade bara en plats högre upp än vad jag hade gjort annars.
Det är kanske svårt att förstå varför jag blir så glad över det här, som är ickebinär snarare än kvinna.
Med ett första gången som jag i ett helt främmande sällskap inte tolkas som man! <3
SÅ FRIGÖRANDE!
JAG ÄLSKAR DET!
CAPS ÖVERALLT!
 
Love & Peace

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0