Ett väldigt snabbt sätt att förlora en vän (eller iaf en väns förtroende) är helt enkelt att yttra sina åsikter i seriösa diskussioner. Därför brukar jag näst intill aldrig lägga mig i sådant på facebook, trots att jag ofta följer andras åsikter med intresse. Men idag bröt jag mot det (nej, jag är inte en principfast person) när en kompis lade upp länken http://www.dn.se/nyheter/sverige/vi-sager-inte-barnens-kon och kallade det för barnmisshandel. Jag har hört betydligt värre grejer den här veckan, men detta var nog första gången som det var något som gick direkt emot mitt (och nog många andras) sätt att se på människor. Tycker att "vi ska dela upp oss i kön för att vi är skapade så av Gud" inte längre är ett passande sätt att tänka på (och det säger jag inte bara för att jag har min egen religiösa åsikt)

Jag är medveten om att jag är en aning "genusskadad" eftersom vi som lärare har fått en hel del föreläsningar om den neutralitet som samhället ska sträva mot för att undvika diskriminering. Vissa föreläsningar har varit överdrivna och en hel del har varit onödiga, för jag menar att tjejer och killar har lika värde är en självklarhet, utan att jag för den delen stämplar mig själv som "feminist". Och med den saken sagd så borde ju tjejer få uppfostras enligt "pojkiga" normer och vice versa, enligt samma argument, båda könen har samma värde. Detta medför ju att den enda funktionen vi har av att ha olika namn för kön är att man behöver ett av varje för att fortplantning ska kunna ske, det är allt.

Jag verkar göra folk upprörda med mina åsikter och det är väldigt sällan jag faktiskt skriver om sånt i min blogg, men kände att jag behövde avreagera mig lite :) Tror nog inte att det är en åsikt som gör mig till en ovän, eller hoppas iaf inte det (men jag har nog såna åsikter också, antar jag). Ibland kommer jag på mig själv med att störa mig på att alla mansreklamer är blåa och alla kvinnoreklamer är rosa, så nu har jag börjat ta den rosa bollen i gympasalen för att visa att jag är emot könsnormerna (För det är ju annars så **** manligt att se på My Little Pony! :D) Med detta sagt menar jag inte att jag inte kommer uppfostra mina barn på kvinnligt/manligt sätt när det väl är min tur, sånt vet jag inte än. Bara det att folk borde få föda upp sina barn som de vill, sålänge barnen får kärlek och är lyckliga. Jag kommer nog iofs inte att tvinga mina barn till något som färger på kläder eller intressen eller dop, det får de själva komma fram till vad de trivs med (: (Höhö, det låter som att jag kommer få barn en dag, vilket lite säger emot hur pass singel jag är atm)

Annars.. Jag vet inte hur det gäller andra, men jag har under många år konstaterat att jag har ett vakenläge som jag kallar för "semisleep". Jag kan hamna i det läget precis innan jag vaknar, om jag vaknar mitt i natten eller om jag väcks av någonting på morgonen. Då gör jag saker efter impulser och inte alls efter eftertanke och om jag somnar om efteråt så känns det som att det bara var en dröm, minns knappt händelsen och ännu mindre motivationen till den. Som när farsan ringde och väckte mig för någon dag sen och jag kunde inte komma på att samtalet skett på många timmar senare. Och i morse skickade jag iväg ett sms som inte var ett dugg logiskt xD Ah, well, under åren har jag gjort betydligt värre saker under detta "semisleep" och jag önskar att det bara kunde försvinna :P

Love & Peace