-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
Idag har alltså Metro publicerat en artikel om Freja, som är icke-binär! (Här är den -> http://l.facebook.com/l.php?u=http%3A%2F%2Fwww.metro.se%2Fnyheter%2Ffreja-18-ar-ickebinar-strukturerna-dodar-transpersoner%2FEVHpdr!I3NpKtgvx0PqE%2F&h=0AQGmbF5n)
Så jag har spenderat hela min dag med att känna mig glad, entusiastisk och engagerad! Det märks kanske allra främst i kommentarsfältet till artikeln på Metros Facebooksida, där jag har försökt vara peppig och pedagogisk. Det var märkligt, för de flesta som skrev där var vettiga och sen fanns det de som snarare verkade förvirrade än elaka. Det var de som lovordade om icke-binäras rättigheter som drog igång diskussioner med de som inte gjorde det och mestadels i god ton. Kommentarsfält brukar ju annars vara fylld med hot och hat och kränkningar och ja... Mycket positiv överraskning! (Även om admin kanske tog bort inlägg efter hand, det vet jag ju inte). Skickade till och med mejl till skribenten och skrev att hen var awesome och jag fick svar att jag också var det ^_^
Jag har också fått fundera mycket och tagit in andras intryck och lärt mig en del som är viktigt att tänka på.
-> Att det är viktigt för transpersoners välmående att bli benämnd med rätt pronomen är för mig självklart, men jag inser också att jag borde bli bättre på att rätta de som felkönar mig. När folk vet vilket pronomen jag föredrar men ändå säger fel blir lätt jobbigare än om någon som inte vet gör det. Det är klart att det är okej att säga fel ibland, men samtidigt vet jag vänner som jag aldrig hört rättköna mig eller andra icke-binära som jag känner.
-> Människor behöver få säga hur de tänker och tycker och bli lyssnade på med tålamod och respekt för att sedan kunna ta in andras åsikter, kommunikation går på två håll.
-> Många är fulla med kärlek och känslor, men har olika lätt för att uttrycka det.
-> Jag verkar vara duktig på att uttrycka mig när jag är glad, om jag mäter i hur mycket likes jag får.
-> Jag är stolt över att kunna vara passionerad och engagerad över någonting och att det ger någonting, något jag annars känner att jag ofta saknar i mitt liv.
-> Jag är stolt över att vara icke-förvirrad icke-binär!
-> Jag har världens bästa umgängeskretsar som hjälpt mig till att kunna prata så öppet om mig själv i cyberrymden utan att känna mig otrygg. <3
Love & Peace
Varför är livet så jävla orättvist?
Alla börjar med olika förutsättningar,
Delas upp i tre klasser,
Men det finns ändå ingen garanti för framtiden.
Börja gasa långt innan du egentligen är redo,
Bara för att hinna få ett försprång.
Vissa kommer att ligga efter innan startskottet ens gått.
Sen är det bara att köra på.
Gasa, skaffa saker, gasa, akta väggen, gasa, glöm allt annat.
Förträng var du börjat, titta bara framåt.
Förträng att alla rör sig i cirklar.
Det går inte att se slutet på rullbandet,
Ljuset i tunneln,
Målet på banan.
Ta alla kurvor så tight som möjligt.
Få in några mynt på vägen,
Och allting ser såg bra ut,
Till den första, oundvikliga smällen.
Och allting faller samman.
Men ingen ger upp den första gången,
Res dig snabbare, snabbare.
Fortsätt att gasa, blicken framåt,
Inte bakåt.
Till slut händer äntligen något
Och du får ett försprång.
Du ser målet,
Men ser dig inte för,
Och halkar på ett jävla bananskal.
Blir omkörd,
Sekunden innan mållinjen.
Skitspel.
Love & Peace
