Monogami - En hög med tankar

Så, då är årets första fisk begravd och jag misslyckades med att "dagslåna" kurslitteraturen i tid idag, så nu blir det till att skriva ett inlägg. Eller två till och med, detta ska handla om monogami och nästa kommer sedan handla om drömmar. Två ämnen som är roliga att analysera och reflektera över.
 
Ni som följer min blogg var med när jag för några månader sen insåg att jag ville leva polygamt. Jag gör det fortfarande och det kan vara ett av mitt livs bästa beslut. Jag ska dra en liten fastforward förklaring till hur det blev så och lite hur jag har reflekterat fram tills idag, sen ska jag förklara på ett lagom oprovocerande sätt förklara hur jag resonerar numera :)
 
Jag blev kär för första gången när jag var typ tolv. Då hade jag redan varit "tillsammans" med några tjejer i skolan under grundskolans tidigare år, men det är inte riktigt relevant i sammanhanget. Jag var kär i tre tjejer i min klass. En som jag främst var väldigt kär i. Som jag drömde om att jag skulle bli tillsammans med när jag var 22 och gifta mig med när jag var 24 (detta står dessutom nedskrivet i någon dagbok någonstans, men jag minns dessa årtalen, som inte riktigt stämmer längre). Hon var helt klart min drömtjej och jag var övertygad långt efter att vi slutade gå i samma skola om att detta faktiskt skulle hända. Det är nog mest att vi så pass sällan ses nuförtiden som gör att jag har slutat tänka på det. Men jag var kär i de andra två tjejerna också, det var jag säker på. Om kvällarna bad jag till gud om att hen skulle se till så att en massa känslor och tankar om mig i deras kroppar och själar. Det blev inte av.
 
Jag har alltid haft väldigt lätt för att bli kär. Men när jag väl började dejta tjejer på riktigt så kände jag aldrig känslor för mer än en person samtidigt igen. Se det som en åldersgrej, eller att jag bara växte upp med normerna, jag vet inte. Under högstadiet och gymnasiet så bröt jag några hjärtan, och några bröt mitt. Jag investerar en stor del av mig själv när jag blir kär i någon, det har nämnts att jag helt stundtals har slängt min egen självbevarelsedrift. Jag lägger mycket tid på att tänka, drömma, fantisera, planera, lära känna och förstå.
 
Efter gymnasiet så kände jag mig ändå lite erfaren, även om jag inte hade haft ett längre förhållande såsom mina vänner hade (de har ju gift sig och skaffat barn och stuff idag). Men det var fortfarande så att jag bara hade känslor för en tjej i taget. Eller så trodde jag! Med några års reflektioner så har jag kommit fram till att det inte alls var så. Det tog och tar oerhört lång tid för mig att släppa de människor som jag en gång blivit kär i, trots att det sker så lätt. Så under mina förhållanden så skedde det att jag tidvis tänkte och fantiserade om de som jag förnekade att jag fortfarande hade känslor för. En förnekelse som startade ett inre kaos och som gjorde att någonting väldigt bra och fint på en sekund kunde förvandlas till något klaustrofobiskt. Nu i efterhand misstänker jag faktiskt att jag hade känslor för en annan (*poke*) medan jag var i ett förhållande. Men i brist på kunskap om hur jag själv fungerade så blev det mest kaos av det till slut.
 
Som jag har nämnt tidigare så hade jag inte heller något problem med att dejta någon som redan hade partner. Jag har själv fortfarande aldrig varit svartsjuk och ansåg att jag följde min egoistiska väg och vilja så fick andra parter lösa det på egen hand. Men sen jag började läsa i högskolan så har det hänt ett flertal gånger att jag har dejtat polygamer. Och det har varit fine för mig, jag ville själv helst leva monogamt och kunde inte tänka mig något annat, men jag tyckte om tjejerna i fråga och så var det med det ^^
 
 
Men steg för steg har nog dessa polygamska tjejer fått mig att inse hur jag vill leva. Att det faktiskt finns någonting som heter "ovillkorlig kärlek", i alla fall något som är betydligt närmare det än den stereotypa monogama relationen så som jag upplevde den. För jag menar, hur många bestämda och obestämda regler finns det inte i alla monogama relationer? Och då menar jag utöver de som ingår i vanlig vänskap, de som skapas när kärleken och relationen blir ett faktum. Det är inget fel med att vilja leva i monogami, även om jag tror att vi alla föds som polyamorösa och sedan formas av miljön runt omkring oss i vår uppväxt. Monogami är enklare, om inte annat, jag trodde själv aldrig att jag känslomässigt och energimässigt skulle klara av att leva polygamt. Men för mig är monogami någonting idag som jag förknippar med att låsa inne sin partner, svartsjuka ett bevis på att man inte litar på sin partner. Svartsjuka har alltid varit något som sårat mig, för det har bevisat att de jag älskar inte har litat på mig, även i de fall då känslomässiga relationer med andra inte fanns med på kartan.
 
Men vi lever i en värld med normer om att man ska gifta sig med endast en, att så fort en gör någonting med någon annan så är man otrogen och att det kan förstöra en annars bra relation. Folk påstår att man lättare blir sårad i en polygam relation än i en monogam, men jag är sjukt tveksam. Jag mår själv mycket bättre och de sår jag får skulle jag fått oavsett.
 
Jag vill leva i en värld där jag kan få allt som är bra med singellivet och allt som är bra med partnerlivet, på samma gång. Det är så jag lever nu. Jag vill också leva i en värld där jag inte ifrågasätts för detta, där folk inte tar avstånd till mig för att mitt flirtande plötsligt kan betyda något mer än vad det gjorde medan jag var bestämd monogam. I en värld, där inte människor begränsar varandra från att leva ett så lyckligt liv som de bara kan. Det är inte äkta kärlek, men jag vet och förstår att vissa människor föredrar att leva emellan ramar. Jag vill leva i en värld där ingen blir förvånad när jag pratar om "en av mina partners". Jag vill leva i en värld där jag kan älska precis så mycket som det bara är möjligt för mig, utan att världen runtomkring mig påverkas av det.
 
Love & Peace

Kommentarer
Postat av: Vinterdrake

Känner igen mig mycket i ditt resonemang och håller klart med om slutsatserna. Modigt skrivet, dessutom!

2014-01-24 @ 16:25:22
URL: http://vinterdrake.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0