Torsdagen denna veckan var en mycket spännande dag. Dagen innan pratade jag med Ninis på skype och sa till henne att jag skulle tatuera mig dagen efter. Det var inte så många jag sagt det till, rent datummässigt, eftersom jag inte ville prata så mkt om det. Ninis sa att det skulle göra jätteont och att jag skulle dö xD Hon kan varit mer nervös än mig, vad vet jag (:

Hursomhelst, jag somnade snabbt men vaknade alldeles för tidigt på torsdagen. Rastlös blev jag och jag fipplade mest runt i lägenheten i brist på tidsmaskin. Körde i god tid iväg, hade aldrig varit i Broby förut. Väl där så körde jag först fel när jag skulle hitta rätt gata. Sen körde jag nog fram och tillbaka på gatan fem gånger innan jag hittade (tur att man har internet på mobilen!). Stället såg nästan fallfärdig ut och när jag tittat in innan så trodde jag att det var helt tomt. Men där inne låg Pirate Island tattoo iaf!

Jag går in, snackar med Jürgen och konstaterar att han verkar vara en trevlig prick. Vi pratar lite om tatueringen och sen går han och fixar grejerna. En kille, som suttit i närheten och bläddrat i en fotokatalog, frågar om tatueringen har med Zelda och göra. Han såg ut som en sån där "tuffing" med massa tatueringar och ja, ni vet. Måste säga att jag blev lite mindre nervös av att konstatera att även "tuffingar" var nördar. Så vi disskuterade både Zelda och Metroid en stund, me gusta.

Sen fick jag vänta i typ en halvtimme innan jag fick dra av tröjan och lägga mig på en sån där bänk som påminde lite om när man är hos tandläkaren. En annan tjej satt i rummet och blev tatuerad. Hon frågade mig om jag var nervös, jag ryckte på axlarna. Men är tvungen att erkänna att ljudet från apparaten var galet obehagligt! Sen drog det igång.. Gjorde det ont? - Nej. Hur kändes det? - Som att någon skar i min hud med en kökskniv i tre timmar. Hur lång tid tog det? - Tre timmar (Flummis sa att 5min tatuering = 30 min i hjärnan, men för mig var 3h=3h). Jag låg helt still och bara stängde av allting. Kroppen och psyket, precis som man gjorde när man gick långa marscher i lumpen som man aldrig trodde att man skulle orka med. Hade blicken på en spik som hjälpte till att koppla fast ljusrören i taket. Fett nöjd med resultatet (: (Lägger inte upp en bild, tror de flesta redan sett på facebook, ni får säga till annars)